En reskompis

I dag åker vi till Gran Canaria och med sig i handbagagen får E en liten resekompis. Jag har länge velat sy en mjuk docka av Waldorfmodell. Jag gillar det mjuka, fyllda med ull och det neutrala ansiktet. Helst ska dockan likna lite på barnet själva. Karin Neuschütz har skrivit flera böcker om att sy mjuka dockor och har precis kommit ut med en ny, Sy mjuka dockor. Flera av dom gamla har jag lånat på biblioteket.

Ville helst sy en stor docka, men bestämde mig för att börja med en enklare modell. Och det var bra. För det är tveklöst lite pilligt. Den här kallas en overalldocka. Kropp i velour och runda boller till händer och fötter i trikå. Rest velour från Onion, trikå och ull till fyll från Panduro. Ansiktet er broderat med moulinegarn.

Håret var en pers! Yllegarn, redgarn, från Waldorfbutiken. Jag har köpt en matrialsats därifrån för att sy en större docka, med mönster och beskrivning. I dom olika böckerna beskrivs det olika sätt att sy hår. 3 kvällar har jag hållit på! Jag ände upp med att sy fransar med maskin. Små garnbitar läggs på ett mönsterpapper och sedan syr man över garnet, 90 grader. Viker fransen och syr ett varv till. Då får man en frans som kan sys på huvudet i spiralform. På det sättet fick dockan båda hår som täckade hjässen och hår som var lös åt alla håll. Nöjd till att vara första gången.

Dockan har också fått en liten sovsäck, vaderad och med dragkedja. Jag hoppas dragkedjan ska vara underhållande på planet!